Hästtankar

Sen jag lämnade min "negativ förstärkning-period" för månader sen har Dilla kommit fram till mig i hagen varje dag. Men även fast hon gjort det gång efter gång i flera månaders tid tar jag det aldrig för givet att hon kommer fram och möter mig vid grinden. 

 

Det är en sak som alltid finns i baktankarna med allt jag gör med Dilla. Kommer hon vilja komma till mig i hagen imorgon om vi gör det här idag? Jag försöker alltid göra allting så att Dilla ska känna sig nöjd och glad med det vi gör, så att hon känner för att vara med mig igen, skulle jag tvinga henne att göra en massa saker hon inte vill så kan jag nästan lova att hon snart skulle kasta in handduken och sluta möta mig vid grinden varje dag.

Vid bl.a promenader är den där tanken extra mycket i mitt huvud. För då vet jag att det finns en risk att hon tycker det är tillräckligt tråkigt för att inte vilja vara med mig nästa dag. Jag försöker alltid göra promenaderna så intressanta och roliga som möjligt för oss båda. 

 

Jag kommer aldrig ta för givet att hon kommer till mig i hagen varje gång. Jag blir minst lika glad, om inte gladare för varje gång hon lyfter på huvudet och avbryter det hon gör för stunden och kommer fram hela vägen till mig oavsett hur långt bort jag är. Den dagen hon inte gör det är det dags att tänka; Vad fan gjorde vi igår egentligen?

/Amanda