Hästtankar

I tisdags förra veckan hade jag och Dilla ett väldigt dåligt träningspass, eller väldigt bra, det beror på hur man ser det. Dagen innan hade hon precis klarat av galoppfattning i löslongeringen och planen för träningspasset var att fortsätta öva lite på det men även vidareutveckla andra saker hon redan kan som buga, spansk skritt och ridning i halsring.

Jag märkte på en gång att hon inte var på sitt topphumör. Men vi körde igång träningspasset endå. (som vanligt var hon helt lös) När jag bad henne börja röra sig runt mig och komma fram i trav märkte jag på en gång att hennes energi var negativ, hon gjorde det inte med glädje. När jag bad om galopp stannade hon och vände upp mot mig, hennes ögonvitor syntes och öronen låg platt mot nacken samtidigt som hon visade tänderna och vägde på frambenet mot mig, precis som att hon tänkte springa fram och hugga efter mig. 

Jag, som blev väldigt chockad eftersom hon aldrig gjort så förut, slängde upp med armarna och visade åt henne att hon skulle springa ifrån mig, vilket hon gjorde. 

Jag blev så chockad, för även fast hon hade hela ridbanan som hon kunde röra sig på och hon var helt lös, så ville hon endå så tydligt visa för mig hur arg hon var. Förut har hon alltid gått iväg när hon inte vill mer. 

Detta fick mig att ifrågasätta min hästhantering extra mycket. Varför gjorde hon så? Vad har jag gjort för fel? 

Mina första tankar var att hon bara var lat och ville ha godiset. Att hon, när jag varit borta på hästresan, tränats mindre konsekvent med godis av andra människor. (Hon har även börjat nafsa ibland och är extra tarv efter godis, samt att jag vet att hon tränats av andra, vilket också gjort att jag anat det)

Men efter ännu mer funderande har jag kommit fram till att det kanske låg något viktigare i hennes beteende. Jag vet att jag har varit väldigt inspirerad på senaste tiden och har bara velat utvecklas massor, hela tiden. Det kan vara så att hon märkt det, och nu ville hon visa att jag måste sakta ner inlärningen litegrann, att jag kräver för mycket av henen. Jag kan förstå det isåfall, för nu i efterhand förstår jag att jag nog gått för fort fram på senaste tiden och har varit väldigt på med att vi ska utvecklas. 

Hur det än är så ska jag försöka hålla till mer i skogen ett litet tag nu, ta en paus från alla ambitioner och träningspass på banan och sen bara vara på banan lite och låta henne isåfall ta intiativ och bestämma vad hon vill göra där, jag tror nog det kan vara bra för oss båda.